Södra farstun
Välkommen till Skeppargården Pellas
Paradingången mot landsvägen i söder användes tidigare främst under sommarhalvåret och vid kalas. Den nuvarande farstun var ursprungligen liten och dyster, och bestod av två rum. ...
När man nu kliver in i farstun möts man av ett stort och ljust rum med vindstrappan till höger. Från rummet går ingångar till stugan, husets vardagsrum och numera även kaffestuga, samt till husets finrum, salen. Den lilla dörren går till husets wc, vattenklosetten.
Pellas lär ha varit det första huset i Lemland som fick ett badrum med rinnande varmt och kallt vatten, vattenklosett och badkar med lejontassar. I socknen var man en aktad person om man besökt Pellas vattenklosett och ”dragit i snöret”. Den lilla toaletten i farstun tillkom först efter branden år 2005, och dörröppningen in till salen flyttades till ursprunglig plats. Här beskrivs installationen av det för sin tid moderna badrummet som Sven och Pamela Eriksson lät bygga då de i slutet av 1930-talet flyttade in på gården.
Det var en sådan villervalla i huset med nyinstallationerna och den kommande julen att man nästan väntade sig att Erik Petter och Erik August skulle komma inklampande och fordra att få sin middag. Båda skulle ha blivit förfärade över sprängningarna intill stora dörren, där en reningsbrunn på något sätt måste placeras en meter under markytan för att inte frysa sönder på vintern. Men när slutligen badrum och wc var verklighet, och vi kunde sitta på tronen utan att frysa stjärten blå (det hade man gjort på utedasset som de en gång hade varit så stolta över), kände jag mig övertygad om att de också skulle ha glatt sig åt de nya finesserna i deras älskade Pellas.
Pamela Eriksson i sin bok “Hertiginnans sista resa”.
Pellas ståtliga skeppargård
Pellas mangårdsbyggnad är ett imponerande hus med yttermåtten 21,5 meter på längden och 11 meter på bredden och med en bostadsyta på den nedre våningen på 250 kvadratmeter. Takhöjden i vissa rum på den nedre våningen är över 3 meter. Det finns dessutom en stor och öppen vindsvåning. Den nuvarande mangårdsbyggnaden byggdes av skeppsredaren och bonden Erik Petter Eriksson år 1884. Gården Pellas ägdes av sjöfarts- och bondesläkten Eriksson från 1670-talet fram till 1990-talet, då gården blev museum.
Mangårdsbyggnaden på Pellas är en av Ålands största skeppargårdar. Pellas som skeppargård byggdes relativt sent. De flesta skeppargårdar på Åland byggdes mellan åren 1850 och 1880. Då Pellas stod färdig år 1884 var bondeseglationens guldålder redan förbi. Då Pellas byggdes stod redan det ståtliga grannhuset Andersas färdigt sedan drygt 20 år tillbaka.
Det hade alltid förekommit konkurrens mellan de båda sjöfartsfamiljerna. Pellas sägs ha byggts ett stockvarv högre och några meter längre än grannhuset Andersas, som däremot är bredare än Pellas. Det var viktigt för Erik Petter, husbonden på Pellas, att hans hus skulle bli större. Den nya mangårdsbyggnaden på Pellas var den sista av skeppargårdarna som byggdes i byn och det tog flera år att färdigställa. Erik Petter var redan en gammal man med sina 62 år då det nya och imponerande huset stod klart. Så här beskriver Pamela ERiksson konkurrensen mellan gårdarna:
Pellas närmaste granne var Andersas, som också var en ark fast i något mindre skala. Andersas var i varje fall nästan lika imponerande. Faktiskt var det just för att granngården var så pampig som Pellas hade blivit ännu pampigare.
Pamela Eriksson i sin bok Hertiginnans sista resa.
Den åländska skeppargården
Sjöfartsnäringen under andra hälften av 1800-talet har i hög grad påverkat det åländska kulturlandskapet. Med hjälp av ökade inkomster från sjöfarten kunde bönderna bygga större hus. De stora husen blev stående bevis för hur välbärgad och lyckosam en redare eller skeppare var, husen var statussymboler. Skepparna och skeppsredarna var också innovatörer i det åländska jordbrukssamhället. De införde ett modernt bostadsskick i ett annars traditionsbundet och konservativt samhälle.
Då böndernas husbehovsseglation från och med mitten av 1800-talet mer och mer övergick i arrangerad frakttrafik fick bönderna råd att förstora och förnya sina gamla omoderna bostäder. I byn Granboda finns ytterligare fyra skeppargårdar, Andersas som är Pellas närmaste granne, Nedergårds, Hansas och Kallas. Pellas är en av de största och mest praktfulla gårdar som finns kvar idag på Åland.